torsdag 21 april 2011

Politikens baksidor....

Kan politiker tycka och erkänna, att det finns baksidor med politiken? Tveksamt om alla skulle göra det - men själv kan jag gärna erkänna att det finns baksidor. Personangrepp är aldrig trevligt, inte heller sakfel eller när något parti lägger sig i ett annat partis interna frågor. Missunnsamhet kan jag klara mig utan och den envishet som gör att personer inte har förmåga att jämka och ta hänsyn till andra, utan till varje pris ska ha sin egen specifika vilja fram.

En del sker av obetänksamhet, i ungdomligt oförstånd, det är svårt i dubbelt perspektiv. En som är dubbelt så gammal behöver försöka vara dubbelt så klok (alla inser ju med lätthet den problematiken :-). Det "klokaste" blir att inte svara alls - vilket får till följd att även eventuella sakfel får stå oemotsagda och oförklarade. Värre är de "vuxna" som ser till sitt, som alltid har rätt och som styr och ställer med härskarbeteende, de borde ju veta och förstå bättre,

Inte lätt att bli "gammal tant" - men erfarenhet och kunskap ger i bästa fall, viss insikt. Det man trodde när man var 30 får ett annat perspektiv när man är 40 - och tänk om en 50-åring faktiskt kanske vet och kan något. Man var väl aldrig så tväsäker som när man var typ 15. Hade svar på allt, visste precis. Med åren kommer de allra flesta (inte alla, en del är alltid sig själva nog) fram till att det gång efter annan fanns mer än ett sätt att se på saker och ting.

Visst blir man besviken i politiken när halv- och osanningar levereras i talarstolar och på tidningssidor, när försmädliga kommentarer florerar på bloggsidor och i Facebookrutor. Man skulle önska att politiken var som en film där de goda vinner på slutet. Men politiken är knappast en romantisk komedi och jag är inte säker på att de goda vinner. Makten förblindar och förfular, lockar fram knep och trix och sidor som gör människor fartblinda och enkelriktade. Detta tillhör verkligen verkligen politikens baksida!

Existerar begreppet "gentlemannaskap" längre - är det någon som vet vad det betyder? Är det önskvärt med ödmjukhet, föståelse och respekt? Det finns alltför många, alltför "små" människor, rädda människor som vill ha makten för sin egen skull - människor det bara är synd om.

Min väldigt enkla livsfilosofi är att ju mer man unnar andra och vill dem väl, ju mer öppen och generös man är desto mer får man tillbaka och desto rikare blir man. Vilken tur att livet är större än politiken!

Inga kommentarer: