Maktfullkomlighetens väg...

Personallianser och personkemi - det är en sak. Man trivs med en del och det funkar lite sämre med andra - det är en del av livet och omgivningen och något vi Alla måste hantera. Det är inget konstigt. Det gäller att ge och ta som man brukar säga. En del personer är mycket självsäkra och vill driva sin ståndpunkt nästan in absurdum - det är tröttsamt för övriga - bara att erkänna. Faran är att det blir som Peter och vargen - till slut är det varken någon som lyssnar eller tror på det som sägs. Politik är det möjligas konst, allt är inte möjligt, kompromisser och avväganden hör till vardagen. Att hitta balansen och ta sig fram på en möjlig väg är en konst i sig. Det är inte alla som klarar att hålla sig på den vägen - dikeskörningar är inte ovanligt. Det bygger på att det finns en möjlig, framkomlig väg! Det vill säga, det kan inte vara tvärstopp och återvändsgränder för förslag, idéer, tankegångar bara för att det kommer från "fel" person, "fel" parti. Och kompromissandet kan i och för sig inte heller gå så långt att ingen kärna blir kvar! Det vi läser i tidningen(arna) om maktfullkomlighet äger nog sin riktighet. Maktfullkomlighet är farligt! I en demokrati behövs en sund opposition. En opposition som har förmågan att kritiskt granska sittande majoritet och utmana på ett övergripande plan. Det räcker dock inte med en sund opposition - det krävs även en lyssnande majoritet. Att kunna lyssna in och ta till sig kloka och genomtänkta förslag gynnar samarbetsklimatet - en paradox kan det synas. Nja, ge och ta gäller även här. Det är skrämmande om man inte vågar ta till sig andras ståndpunkter och synsätt. Får man igenom något är det lönt att komma med nya förslag som är bra för kommunen. Oppositionen är starkt försvagad i Kalmar kommun - ur ett demokratiperspektiv är detta djupt oroande. Någon uttryckte det så här, "själva begreppet opposition är ett skämt i Kalmar kommun". Den opposition vi får lita oss till är Barometerns ledarsida. Där har skrivits om det nya läget i kommunen - men inte längre. Den sk grävande journalistiken verkar också den ha sina begränsningar. I fallet Steve Sjögren och KSRR har Agneta Adéen på Östra Småland gjort ett genomgripande arbete. Men Steve sitter tryggt kvar. Man ska värna sina egna - men vän av ordning undrar hur det tett sig om förhållandena varit annorlunda. Vilken borgerlig ordförande hade klarat trycket från media och en socialdemokrati i opposition? Visst det kan verka enkelt och bekvämt om alla gör som man själv säger och tycker - men vilka alla? Får alla vara med, eller bara de "jag" gillar? De som tycker lika? De som inte är besvärliga? De som säger ja - som inte har en egen röst - egna tankar? Fundera ett varv och svara Du! Maktfullkomlighet är en enkel men farlig väg. Jag är rädd att det är den Kalmar kommun just nu vandrar på.....